Jag halkade efter lite men här är de senaste veckornas favoritlåtar i ett och samma inlägg. Som vanligt slirar jag friskt mellan musikstilarna.
Vecka 10
Envelopes – Party
Ostrukturerat, konstigt, vanebildande. Och svenskt.
The Bell – I Am History
Stilfullt, välpolerat, vanebildande. Och svenskt.
Missa inte heller Whitenoise fina remix.
Vecka 11
These New Puritans – Navigate Navigate (The Loving Hand Remix by Tim Goldsworthy)
Nu trillade jag dit igen. Jag har ju egentligen lite svårt för det här. I den här lååånga (originalet är också lååångt) nedstrippade versionen av ”Navigate, Navigate” har herr Goldsworthy också lyckats locka fram ett tilltalande sväng i den annars så montona rösten.
BADMOUTH – The Last Train
Förra helgen såg jag de svenska hårdrockarna BADMOUTH live för första gången. Inför spelningen tjejlyssnade jag givetvis på dem. Min barndomsvän Persson sjunger ju i bandet och gymnasiebekanten Micke lirar gura. De var grymt tajta, faktiskt oväntat bra, live. Tyvärr var vi alldeles för få där att uppskatta det hela.
USA-turnén är inställd till förmån för inspelning av debutalbumet tillsammans med en amerikansk producent som tog kontakt efter att ha hört dem på MySpace. Jag minns inte namnet på honom men han ska visst ha jobbat med en drös kända band. Har för mig att KISS var ett av dem.
En av mina favoritlåtar, ”The Last Train”, har Persson, eller Pearson som han numer hårdrocksriktigt titulerar sig, skrivit. Klassisk hårdrock när den är som bäst. Jag gillar speciellt hur han skär rösten och nästintill vrålar ”kickin’ down doors!”.
Vecka 12
Whitest Boy Alive – Golden Cage (Fred Falke remix)
Låten ”Golden Cage”, från norske skönsångaren Erlend Øyes band Whitest Boy Alives debutalbum ”Dreams”, har fått sig en enormt fin uppfräschning av den franske housegurun Fred Falke.
The Presets – This Boy’s In Love
Högklassig diskopop från Australien. Jag blir aldrig riktigt klok på Julian Hamiltons röst, den är gnällig men samtidigt extremt tilltalande.
Jori Hulkkonens (som själv har ett nytt trevligt album ute) och Lifelikes remixer av låten är också de mycket lyssningsvärdiga.
Vecka 13
Death Cab For Cutie – I Will Possess Your Heart (inofficiell video nedan)
Man får stå ut emed ett över fyra minuter långt flummigt intro men därefter sätter DCFC dit en ny singel som heter duga. Och sitter som en smäck.
Cut Copy – Far Away (också en inofficiell video nedan) och Out There On The Ice
Cut Copys uppföljare, Tim Goldsworthy-producerade (där dök han upp igen) ”In Ghost Colours”, till den fenomenala ”Bright Like Neon Love” var makalöst efterlängtad. Och när den äntligen damp ned infriade den varenda nervöst uppmålade förväntning. Bättre musik går inte att få tag på år 2008, för de, som med New Order-blod i ådrorna, törstar efter rak dansant pop.
”Far Away” och ”Out There On The Ice” är för stunden mina absoluta favoriter, bortsett från den tidigare omskrivna ”Lights & Music”.
M83 – Skin Of The Night
Samma vecka som ovan nämnda Cut Copys efterlängtade album hittat hem till mig gör även ytterligare ett av årets mest efterlängtade släpp detsamma. Geniet Anthony Gonzalez har i ”Saturdays = Youth” gjort en helgjuten hyllning till det ”shoegazingen”. Det här kommer konkurrera hårt med Cut Copy, och några till, om titeln årets bästa skiva.
”Skin Of The Night” är låten jag ständigt återkommer till.
