Förra tisdagen blev Novalie 10 månader. Här kommer till slut en sammanställning av den.
- Novalie började redan under sin nionde månad med att glatt peka och titta mot lampan när vi frågade henne var den var. Numera fungerar det nästan lika bra att göra detsamma med tavlan – som vi har en stor av i köket.
http://www.flickr.com/apps/video/stewart.swf?v=55430
- Tycker det är jättekul när vi sjunger ”Imse vimse”. Hon försöker pillra lite med fingrarna men det går sådär. Det är framförallt armarna som flyger upp i luften under ”upp stiger solen”. Till en början sträckte hon också ofta – och från ingenstans – armarna i luften som en uppmaning till oss om att vi skulle sjunga den.
- Tycker det är superkul och ganska självklart att saker ska släppas ned på golvet. Gärna bakom ryggen och lite småkaxigt nochalant. Hon har också börjat inse att det är ännu roligare om man slänger sakerna istället för att bara släppa.
- Hon är fortfarande livrädd för dammsugaren när den körs igång. Storgråter.
- Tycker fortfarande väldigt illa om att bli på och avklädd. Även om hon inte gillar det så hjälper hon till mycket mer nu så det går i alla fall lite snabbare än tidigare. Hon gillar inte heller att bli tvättad runt munnen efter maten, men när hon sitter och äter hjälper hon gärna till att bli torkad runt den. Det är nog inte svårare än att hon avskyr – eller har tid med – att hållas fast och bli påtvingad något.
- Gillar att borsta tänderna.
- Gillar när man leker med henne. Blir oerhört entusiastisk och glad. Tidigare tyckte hon mer det var kul att vi var i närheten när hon själv lekte. Funkar förvisso bra det med. Hon har iofs. inga problem att leka själv när vi befinner oss i något annat rum. Känns som att vi har lyckats inge henne tryggheten att vi kan vara ifrån henne men ändå finns ”där”. Samtidigt följer hon väldigt gärna efter oss oavsett var vi går. Gillar alltså att ha oss i närheten men är ok med att vi ibland inte är det.
- Trevande närmar sig att kunna äta själv med sked. Hon har fattat poängen men får inte till det fullt ut. Sen är det ju så smidigt att gräva med händerna istället.
http://www.flickr.com/apps/video/stewart.swf?v=55430
- Började härma mina hostningar eftersom jag var sjuk och hostade hela tiden.
- Har börjat plocka upp och stoppa nappen i munnen själv, och vänder den åt rätt håll.
- Visar tydlig medvetenhet om när hon gör något fel. Tar vi henne på bar gärning och säger till så rycker hon till och lägger benen på ryggen.
- Begick sandlådedebut.
- Älskar blåbär och tycker väldigt mycket om blodpudding. Har däremot märkligt nog svårt för jordgubbar
- Sitter ofta som ett ess… ser inte vidare bekvämt ut.
- Har lärt sig, och tycker det är kul, att skåla.
- Ammade för sista gången. Hon var inte så intresserad längre och det kändes naturligt för Susanne att långsamt avsluta amningen.
- 15/5: Började vinka med handen utåt istället för inåt.
- 19/5: Kramade för första gången om mig när jag kom hem från jobbet. Det har endast hänt vid enstaka tillfällen sedan dess. Hon är alltid glad och sprallig när jag kommer hem men det där med gos återstår att upptäcka.
- 23/5: Blödde för första gången – bortsett från små rivsår – när hon ramlade och slog underläppen.
- 24/5: Träffade får för första gången. Det var kul tills de började bräka så mycket att hon blev rädd och började gråta..
- 27-28/5: Började krypa lite på alla fyra men krälade när hon skulle ta sig snabbt fram. Numera kryper hon nästan uteslutande – i exemplarisk och handfast stil.
- 5/6: Klappade händerna för första gången. Nu klappar hon oftare än hon vinkar.
- 6/6:
- Släppte för första gången taget när hon stod upp. Stod kvar och svajade lite innan hon välte omkull.
- Började knäppa med hennes två framtänder i underkäken mot vad som visade sig vara två små utväxande framtänder i överkäken. - 7/6: Badade lite utomhus för första gången. Tyckte det var ganska kallt och läskigt.
- 8/6: Sa ”tack” för första gången. Har inte upprepats tydligt sedan dess.
- 9/9:
- Sa ”klappa” för första gången. Har inte heller upprepats tydligt sedan dess.
- Höll sig för första gången kvar och tar ordentligt emot våra pussar på munnen – även om det helt klart är en humörsak och inte alltid är särskilt intressant.
