Jag är tjär

De senaste veckorna har jag ”tjejlyssnat” på The Knife. Först låten ”Silent Shout” och därefter dess albumnamne. Men i kraftigt konkurerande parallellyssning har också en annan låt spelats extra mycket på repeat. Något syskonlikt till The Knife. Något fantastiskt. En igel till låt, som både fastnade på min hjärna och på en piratseedning av just The Knifes senaste album. ”Tar Heart”. Min iPods klickhjul verkar leta fram den vare sig jag vill eller inte. Jag kan inte sluta utan att börja om igen. En underbar kvinnlig röst – som en blandning av Kate Bush och Karin Dreijer – i duell med, nej jag menar i symbios med, en snäll, svenskklingande manlig. Deras trollska vokalkombination bäddas in med körer och några omgångar oh så aktuella stön. 80-talsblippiga, spretiga synthar på en trummaskin fungerar främst som ett komplement. Själva melodin, skräddaren som dansar fram över ytan, drivs istället på av den betagande, bedårande vackra versen och refrängen. Det är verkligen en låt att dansa och le till. Precis som upphovsmännen Zeigeist verkar göra i sina utspökade liveframträdande. De kommer från Göteborg. De har gjort en galen och galet bra låt. Det är allt jag vet och jag vill ha mer.

Gå hit. Eller hit. Ladda ned.

Kanske liknande inlägg:

1. Jag är äntligen spotified!
2. Veckans låt/ar 6
3. 20 skivor som gjort mig till den jag är
4. Veckans låt/ar 3
5. Jag är en Buzzador

Märkt som: recension