Vi var lediga igår och gav oss ut på en vinterpromenad. Det var ju en sån vacker dag. Djurgården var tilltänkt men vi höll oss till Gärdet-sidan om Djurgårdsbrunnsviken. Lika fint där med de pampiga ambassadbyggnaderna längs med vattnet. Villa Källhagen och roddklubben. Vyn över Djurgårdssidan. Och framförallt den gnistrande vinterskruden. Knarrande gångvägar och snöklädda träd. Änder som ränner runt. Tunnt frostfrusen is. Blå himmel och brandgulskimrande sol på väg ned i alldeles för hög hastighet.
Det var kallt. En bitande kyla. Sådan som bara gör vintern vackrare. Frusna tår tog oss på ett impulsartat besök i Kaknästornet. Susanne hade aldrig varit där. Tillsammans med turisterna såg vi solnedgången från hög höjd. Rosaskimrande genom köldslagen dis. Fick upp värmen. Höll kärleksfullt om varandra.
Vi fuskade oss in till stan. Buss 69 dök med perfekt tajming upp när kylan precis lagt sin famn om oss på nytt. Ny impuls och några minuter senare var biobiljetter bokade. Behaglig temperatur och sköna stolar. På bioduken Narnias fantastiska vinterlandskap på tryggt avstånd. Popcorn och läsk. Både i mage och knä.
Filmen. Omdiskuterad och efterlängtad med stora förväntningar. En klassisk fantasy som äntligen fått komma till sin rätt i rörlig form. Målgruppen går det inte att ta miste på. Historien om den lillgamla hjältemodiga syskonskaran i det främmande landet roar även här främst barn. De är inte lite så ofta vuxet enerverande. Jag glädjs istället åt att stridsscenerna är långdragna. Pampiga med ett blygsamt tillbakadraget våld. Allt är mycket detaljerat och välgjort. Kanske är lite väl pompöst. Men just då kändes det ändå rätt för humör och själ. Tilda Swinton är vidunderlig som häxan. Briljerar fullständigt. Av barnen är den minsta dottern Lucys framträdande det enda som imponerar. Yngst slår högst. ”Berättelsen om Narnia: Häxan och Lejonet” är självklart inte lika bra som Sagan om ringen-trilogin. Inte Harry Potter heller för den delen. Men jag ser ändå fram emot fortsättningen. Att ånyo få återuppväcka gamla barnbiblioteksminnen.
Fler kyliga ögonblick finns i galleriet.
