Man vet vad som väntar. Att hon växer och utvecklas. Steg för steg. Det är inte heller särskilt svårt att föreställa sig vad som kommer hända härnäst.
Ändå blir man så förvånad. Ja t o m överrumplad, och allt som oftast fullkomligt betagen.
Novalie blev i dag fem månader. Hennes femte månad har, logiskt nog, varit än mer händelserik än föregående. Utöver det jag tidigare nämnt om julveckan, har hon, framförallt den här veckan, gjort två stora framsteg.
7/1: Från att tidigare intresserat ha spanat på och trevat efter fötterna började hon greppa tag om dem. Ofta. Att bita på tårna är minst lika kul som på händer, leksaker och allt annat hon lyckas fånga in med munnen.
8/1: Vände sig från mage till rygg för första gången. Har dessutom mer frekvent – efter tidigare enstaka tillfällen – börjat vända sig från rygg till mage.
Hon blir hela tiden mer och mer aktiv och rörlig och vi börjar ana ett riktigt litet energiknippe. Det lär ”bli åka av” med den där tjejen i ens sällskap. Lyckligtvis är vilddjuret samtidigt oerhört snäll och glad. Jätteglad!
Hon sover lika bra som hon hela tiden gjort, men vaknar något oftare och morgonammar lite tidigare nu. Men vaknar nästan alltid glad och somnar fort om efter omstoppning eller av att få ligga och prata och bubbla av sig för sig själv ett tag.
Vi märker heller inte längre bara på hennes sätt eller blick om hon är trött. Nu gnuggar hon sig i ansiktet också. Novalie.
PS. Alla bilder och filmer är tagna av Susanne. DS.
Comments on this entry are closed.